Konstruktion av kjol



Den tar sig. Kjolen, som är döpt till Bibbi efter min farmor. Helt från grunden har jag gjort den. Mått hit och dit, tusen linjer och beslut, flera ändringar och några meter mönsterpapper senare så har jag nu börjat klippa i det farmor-rutiga tyget (i stället för det illgröna toilletyget). Aldrig förr har jag gjort något inom sömnad så grundligt som nu, aldrig förr har jag konstruerat en kjol så här noga och precist. Förut har jag gjort det enkelt för mig, använt andras mönster och gjort om eller improviserat direkt på tyget. Det här känns bra, att vara noga och verkligen tänka. Tänka på ett helt annat sätt. Kanske blir det en mönsterkonstruktör av mig?

Utöver det så ritar jag päronrumpor och skeva knän. Och fräkniga näsor. Klurar på nya plagg att konstruera och tillverkar julklappar. Till jul längtar jag så himla mycket. Inte länge alls kvar nu, därför känns det lite stressigt med julklappstillverkningen (fast det är så himla trevligt och roligt att klura ut och tillverka dem). Dessutom börjar pengarna ta slut och min rygg vill inte längre samarbeta.

Jag har så många idéer som jag vill genomföra, men tiden finns liksom inte där. Får helt enkelt vänta med några av sakerna, spara lite till efter jul. För man måste ju även ha tid till att bara vara.

Tackåhej, förgätmigej.

Annonser